äventyrslysten

Tillbaka på Kelowna Airport, 4e gången gilt. 

Känner inte att jag har supermycket att säga nu, allt bearbetas fortfarande i hjärnkontoret. Så istället kan jag återberätta mina sista dagar i Kanada.

 

I fredags hade vi inflyttnings-/hejdåfest i den lilla lägenheten på Alpine Inn. Svenskar var helt klart den överrepresenterade nationaliteten. Tanken var att vi senare skulle ge oss ut på byn, men då stämningen var på topp till in på småtimmarna så var det svårt att schasa ut vännerna. De sista nattugglorna gick hem vid 4 tiden, långt efter egen läggning. 

 

Lördagen startade något sakta men innan kl 10 hade jag både hunnit städa upp och gett mig iväg till bussen mot berget - mina vänner låg fortfarande och sov när jag gav mig av. 

Det var dags för sista dagen på berget, denna vinter, och den spenderades tillsammans med Lovisa och Elisabet som jag träffat i Revelstoke. Förhållandena var kanske inte helt perfekta, men det får duga nu när mina dagar är räknade. Vi stötte på en stor grupp tjejer vid toppen av sittliften som manade oss till att ta ett par åk med dom, det visade sig nämligen vara International Women's Ski Day, det blev en rätt oförglmlig dag! Stod på benen tills sista liften gick upp och höll hela vägen ner.

 

Mina sömniga vänner hade vaknat igen när jag återvände hem. De hade planerat en överraskning, vilket visade sig bli en fantastiskt god middag på Woolsey Creek. "Du sa ju att du aldrig ätit här förut" var motiveringen till varför vi gick just dit. Tack för en superhärlig kväll mina vänner! Jag är er enormt tacksam.

Efter mat och mycket skratt gick vi åt olika håll, jag hade fortfarande några vänner att krama om innan jag kunde återvända till Sverige. De andra påstod att de fortfarande var i behov av sömn - tveksam ursäkt, men visst!

Fick träffa nästan alla vännerna och skaffade mig en handfull nya under kvällens lopp, charmen i att bo i en småstad är att de flesta är förbannat trevliga och öppensinnade vilket gör det enkelt att göra vänner av främlingar. 

 

Söndagen kom och så gjorde även tårarna, hela dagen var en känslomässig berg-och-dalbana. Väskor skulle packas klart, vänner skulle kramas klart, ärenden skulle uträttas allt innan kl 14. 

Måste erkänna att jag är lyckligt lottad med alla fina vänner som jag har omkring mig, ställer upp i ur och skur, och överöser en med fina ord - ingen nämnd ingen glömd.

Strax efter 14 blev jag och min pinsamt stora packning upplockade på Alpine Inns parkering, skulle få skjuts hela vägen till Kelowna av ett par vänner som under fredagskvällen hade erbjudit sig att köra, kanske inte helt utan ett par droppar i kroppen heh. TACK!

Körningen gick på drygt 2 timmar tack vare bra förhållanden, och tack vare grymt sällskap kändes det inte alls särskilt långt! Hittade huset som jag skulle spendera kvällen i, en kollega från sommaren var hjälpsam nog att ta in mig för natten, och jag måste säga att det var väldigt skönt att väkna upp i Kelowna och inte behöva åka från Revelstoke i ottan och ta itu med alla överväldigande känslor då. 

Vi tog oss ut på stan för middag och en öl, kul att se ett 'gammalt' ansikte igen och höra vad som hänt sen sist. 

 

Imorse hann vi ta en kaffe på stan och köra runt i Kelowna innan det blev dags att ta nästa steg till Sverige och åka till flygplatsen.

Packade om väskorna och fick efter lite tid ihop det så att alla blev godkända vid invägning, att resa tungt utan att betala extra verkar vara något som ligger i familjen, den lärdomen tackar jag för. 

 

Äntligen på väg!!