2014-07-23
07:38:45
Underbart är kort
Imorgon far jag tillbaka till Bobbie Burns för ytterligare femton dagars arbete. Och tro det eller ej så set jag faktiskt fram emot att åka dit! Ledigheten har varit kort och väldigt lugn - lite för lugn för min del. Saknar att ha folk omkring mig och saker att göra. Visst har jag en del vänner här och det finns roliga saker att göra, men de flesta jobbar och min energi har varit låg för att ta mig ut på någonting själv. Lyckligtvis blev jag medbjuden på sushi middag ikväll men Erin och några av hennes vänner. Att få umgås med såväl gamla som nya ansikten är en enorm stimulans för mig. Jag behöver inte vara den som håller låda hela tiden, jag är lika glad över att få vara med och lyssna och iaktta andra.
Om några dagar kommer jag längta efter att få vara ledig igen, och den gången kommer det verkligen att bli kort! Fyra dagar, varav två halvdagars resande, för att vara exakt. Förhoppningvis har jag lite fler vänner i stan och kanske, kanske lite mer energi för att göra saker.
Klockan börjar bli lagom sent och det är dags att tacka för denna tisdag.
God natt!
Lisa.
2014-07-22
05:56:10
Rövardotter för en helg
Äntligen!! Sen jag för första gången såg Ronja Rövardotter har jag velat leva som hon gjorde - ute i det fria, utan uppkoppling, vid en eld som brinner hela dagarna.
Till min stora lycka fanns det gott om solmogna blåbär omkring mig!
Och eftersom Ronja åt på platta stenar när hon var ute i skogen skulle jag promt göra detsamma!
Flera av dom som var med hade hundar, och ni alla vet ju min stora kärlek till dessa pälsklädda varelser...
Senare på eftermiddagen anslöt ännu en grupp på sju personer (och tre hundar). Vi grillade en något stadigare middag och höll oss sedan runt elden hela kvällen. Jag hade fått en idé om att se solnedgången, en idé som höll mig uppe enda till 03.30 då jag insåg att stora moln hade smugit sig på och att solen inte skulle vara särskilt klar bakom dem.. Så jag kröp in i sovsäcken med ett leende på läpparna efter en dag full med skratt, prat, nya vetskaper och vänner.
Ronja.
I helgen fick jag chansen att smaka på en vardag ur Ronjas liv. Light versionen i alla fall.
Vi var en grupp på sju som i fredags kväll åkte ut till en strand vid namnet Pingston Creek. Efter några mil på väg och ytterligare några mil på gropig grusväg kom vi fram till den magiska platsen. Elden brann redan och ett par brassestolar var uppställda en bit ifrån. Där satt Justin och Scott som hade åkt ut tidigare under dagen för att reka platsen.
Klockan var strax efter åtta när vi kom dit så vi installerade våra tält en bit bort innan det blev för mörkt. När allt var på plats gjorde vi oss bekväma vid elden och bröjade grilla - med handen på hjärtat var det inte mycket annat än korv och marshmallows som grillades, dock inte tillsammans. Vi satt till långt in på småtimmarna och njöt av värmen och sprakandet från elden. Himlen var klar och det kändes som att alla universums stjärnor var rakt ovanför oss. Helt underbart vackert!
Jag vaknade lagom sent nästa dag (tog sovmorgon till tolv), de flesta var redan nere vid stranden. Med tandborste och tandkräms högst hugg tog jag en tur runt och hittade vattenfallet som några av de andra promenerat till kvällen innan. Det var dags att börja vildmarkslivet!
När jag kom ner till stranden var bara Susanne på plats (hon som hade lockat med mig på helgens äventyr), resten hade gått ut för att se vattenfallet från en annan vinkel.
En vana som jag börjat med här borta är att borsta tänderna innan frukost (det är så vi gör på jobbet), och då elden var igång började jag tillaga min frukost som fick bli ett par steka/brända ägg samt torkade kalkon skivor.
Dagen som gick bjöd på en del halvintensiva aktiviteter så som ett par turer i kanoten, hoppa från klippor och en simtur i det rätt kalla vattnet
Flera av dom som var med hade hundar, och ni alla vet ju min stora kärlek till dessa pälsklädda varelser...
Senare på eftermiddagen anslöt ännu en grupp på sju personer (och tre hundar). Vi grillade en något stadigare middag och höll oss sedan runt elden hela kvällen. Jag hade fått en idé om att se solnedgången, en idé som höll mig uppe enda till 03.30 då jag insåg att stora moln hade smugit sig på och att solen inte skulle vara särskilt klar bakom dem.. Så jag kröp in i sovsäcken med ett leende på läpparna efter en dag full med skratt, prat, nya vetskaper och vänner.
Söndagen började, trots allt, något tidigare än lördagen. Jag följde min morgonrutin innan jag anslöt till gruppen nere vid stranden. Vädret bjöd på sol och lättare regnskurar omvartannat, och det tog inte lång tid innan vi bestämde att det nog var bäst att plocka ner tälten innan de blev alltför blöta.
Det gjorde inte många knop denna dag då de flesta var både bakfulla och trötta sen förgående kväll, och redan vid 14 tyckte vi att det var dags att bege oss tillbaka till Revelstoke. Vi packade bilarna och började resan tillbaka till civilisationen.. Mitt liv i skogen var över för denna gång!
Ronja.
eller...nej,
Lisa.
2014-07-19
03:27:18
Äventyr på gång!
Klockan var knappt 15.00 när jag klev innanför dörren här hemma i Revelstoke. Nu tre timmar senare sitter jag på en ompackad väska, har precis hämtat upp min cykel och ska inom kort bege mig till byn för att handla nödvändigheter till helgens utflykt. 
Tanken var att jag skulle åka imorgon bitti men det blir sällan som planerat så kag åker redan ikväll!
Tanken var att jag skulle åka imorgon bitti men det blir sällan som planerat så kag åker redan ikväll!
Som någon artist sjöng för länge sen - ain't no rest for the wicked.
Dagen i sig har varit full fart framåt, vaknade 05.45 (trekvart innan planerat), packa ur mig ur mitt rum, tog mig upp till köket där de flesta av mina med arbetare var antingen fnissiga eller knäpptysta (beroende av nivån på bakfylla). Även arbetet satte igång tidigare än schemalagt och vi kan kort och gott säga att jag har städat mig svettig i tre timmar non-stop.
Klockan 12.00 var vi fyra glada vänner som lämnade lodgen för denna gång.
Nu är det dags för nya äventyr! Ses snart,
Lisa.
2014-07-18
01:05:35
Uppskattning
Roligt att se att fler vekar ha hittat hit nu - tack mamma!
Första etappen, nedför är också en lutning!
Ett par timmar senare stannade vi vid denna ström för att fylla på energi förrådet och kyla ner toppar och tår.
Glaciär vatten är aldrig särskilt varmt så det var ingen av oss som vågade sig på ett ordentligt dopp!
På med skorna och vi fortsatte utför längsmed strömmen...
..som övergick till ett ganska rejält vattenfall!
Vår guide Paul i i täten med stora kliv, strax efter en gäst samt vår massör Dax (att vara två från personalstyrkan gör det alltid lite roligare).
Efter 5 timmars vandring och en rejäl stigning uppför nådde vi vårt mål - Syncline pass!
Dagarna här uppe på jobbet går farligt snabbt. Idag är det min sista heldag för denna tur, om knappt 24 timmar är jag på väg tillbaka till Revelstoke efter 18 dagars frånvaro. Ser fram emot att komma hem, träffa vännerna där och få komma ut lite mer på nya hojen.
Jag ser på morgondagen med skräckblandad förtjusning. Det kommer att bli hektiskt som tusan (det är alltid lire värre bär man själv ska åka eftersom rummet ska vara redo för inkommande personal), samtidigt som jag vet att när klockan slår 12.00 kan jag släppa allt och gå på "semester".
Idag är inte heller helt enkel, intensiv morgon, följt av en utrbliven rast innan radio samtidigt som vår matleverans kommer och sen kanske jag får en rast 16.30-18.00 då jag ska städa mitt rum och packa väskorna.
Men istället för att besvära er mer med detta ska ni få höra om gårdagen...
Jag fick återigen smaka på friheten och flyga ut på vandring med en av grupperna. Vandringen var inte särskilt lång, 12km, men det var varmt och hela tiden i lutande riktning. Våra guider, Paul och Sue, kan sin natur och vi fick lära oss en hel del om den och om björnar (som är Pauls stora intresse).
Bland annat att isbjörnen härstammar från grizzlybjörnen, som bestämde sig för att slå läger i snöriket vilket i som tur ledde till att den bytte färg på pälsen samt utvecklade en annan kroppsbyggnad för att anpassa sig till sin nya miljö. Det är som att vara tillbaka på dagis och Skogsmulles lektioner - fast 20 år senare.
..som övergick till ett ganska rejält vattenfall!
Efter en tid i skog och myggsvärmar möttes vi av denna utsikt och jag fick direkt en känsla av att ett modern Sound of Music skulle kunna utspelas här.
Vår guide Paul i i täten med stora kliv, strax efter en gäst samt vår massör Dax (att vara två från personalstyrkan gör det alltid lite roligare).
Efter 5 timmars vandring och en rejäl stigning uppför nådde vi vårt mål - Syncline pass!
Det var nu hög tid att ta av mina genomblöta skor och lufta fötterna på det varma berget. Inte långt senare dök helikoptern upp och flög oss hem.
Lisa.
2014-07-14
08:13:23
Vaddå Anticimex?
Det är söndag kväll och lodgen är tom på folk så när som på 13 anställda, inkluderat mig själv. Vi har varit tvungna att stänga ner ett par dagar på grund av att vi hade en otrevlig magsjuka som spred sig bland personalen. Lyckligtvis klarade jag mig helt undan! Men detta har inneburit att vi istället har lagt flera timmar på att desinficera hela lodgen som består av 22 gästrum, fyra tvättstugor, en lobby, två kontor, ett gym, 21 personalrum, en matsal, ett stort kök, vardagsrum, spa samt fyra trappuppgångar. Allt ska rengöras från golv till tak, allt från stora madrasser till minsta sked ska tvättas - även det som varit rent sen innan. Japp, jag kommer att drömma om rengöringsmedel i natt! Vi har blivit utrustade med munskydd, handskar, skoskydd, ögonskydd ja till och med heltäckande skyddsdräkter.
Det har varit full rulle under dagarna, men vi har fått sovmorgon samt lugna kvällar, både denna och förgåede kväll har kurat ihop oss i sofforna och kollat på film.
I stort sett är all städning klar, det sista som ska göras innan nästa grupp anländer (den 15e) är att bädda sängar och ställa iordning allt som ligger utspritt. Håller tummarna för att allt blir klart tidigt imorgon!
Det är dags att släcka lyset här, morgondagen kommer att inledas med en löptur kl 07.30.
God natt!
2014-07-10
00:20:00
Uppdateringen pt 2
De första dagarna rullade på utan några större konstigheter. Förmiddagarna och kvällarna har det vi jobbat, och ubde våra raster har bland annat sprungit, höghöjdsklättrat, klättrat inomhus och solat.
Nu på plats förstår jag bättre att det här med heli Hiking inte bara innebär att de vandrar omkring planlöst på berget.
Självklart är vi alltid säkrade i sele och linor, hjälm är obligatoriskt även här.
Denna utsikt fick vi avnjuta ikapp med våra packade lunch påsar.. För dom som ville (och hade badkläder med sig...) fanns det möjlighet att hoppa i plurret. Snacka om att det lockade!
Naturen på dessa höjder är minst sagt makalös! Det strömmar ner vatten från glaciären, vi vandrar genom oaser med grönskande skog, klättrar uppför bergsvägar och har hela tiden en snöbeklädd bergstopp i sikte.
Efter ännu några hundra meter uppför kom vi fram till glaciären. Som ett par gånger gav ifrån sig åskliknande dån då den säckade ihop.
Däremot var gårdagen rätt speciell för mig då jag fick den stora äran att följa med en av våra grupper ut och hajka. "Conrad Glacier" stod på deras schema, vilket innebär vandring och klättring omvartannat upp till en glaciär, detta är en stigning från ca 1500m till 2200m (ska dubbelkolla siffrorna)! Vi flög ut kl 09.00 och kom hem 17.30, vi pausade ett par gånger under vandringen för lunch, bad och möte med bergsgetter.
Nu på plats förstår jag bättre att det här med heli Hiking inte bara innebär att de vandrar omkring planlöst på berget.
Denna färd bjöd på allt - balansera över forsar, klättra bakom vattenfall, samt både vandring och klättring i såväl vertikalt som horisontellt läge.
Självklart är vi alltid säkrade i sele och linor, hjälm är obligatoriskt även här.
Denna utsikt fick vi avnjuta ikapp med våra packade lunch påsar.. För dom som ville (och hade badkläder med sig...) fanns det möjlighet att hoppa i plurret. Snacka om att det lockade!
Efter att alla hade ätit, torkat och kissat begav vi oss uppåt igen. "Time to get vertical!" som vår ena guide uttryckte sig.
Naturen på dessa höjder är minst sagt makalös! Det strömmar ner vatten från glaciären, vi vandrar genom oaser med grönskande skog, klättrar uppför bergsvägar och har hela tiden en snöbeklädd bergstopp i sikte.
Efter ännu några hundra meter uppför kom vi fram till glaciären. Som ett par gånger gav ifrån sig åskliknande dån då den säckade ihop.
Sista klättringen innan vi nådde målet!
Äntligen uppe! Glad och väldigt nöjd med min första vandring någonsin.
Och uppe på toppen stod vår lift hem och väntade snällt.
Lisa - toppturaren!
2014-07-09
22:38:55
Uppdatering pt 1
Nu var det visst ett tag sen ni fick något nytt från mig. Mycket har hänt men jag ska försöka fatta mig kort. Någorlunda kort.
Istället slängde de in alla i helikoptern och flög upp oss till en halv om halvt snötäckt bergstopp!
Sicket liv alltså. Detta var helt klart en dag som jag tog ett mentalt foto av och stoppade i fickan för sämre dagar.
Vi har redan avverkat den första skaran gäster och tagit emot grupp nr 2.
Dagen innan de första gästerna kom hit fick vi "inomhus personal" turen att testa på höghöjdsbanan som är uppsatt här i skogen intill.
Banan sitter ca 20-30m upp i luften. Alla klättrar med hjälm på huvudet, sele runt midjan och två stycken remmar som är kopplade mellan selen och banans vajrar.
Jag kände mig rätt skakig i början men efter en stund känns allt mer säkert och det är riktigt kul att klättra omkring där uppe!
Vi höll på i ca 2-3 timmar innan de firade ner oss på marken igen och vi fick knata hem.
Samma kväll reser sig vår area manager upp under middagen och tackar för dessa dagar och påminner oss samtidigt om att vi ännu ett möte. Detta möte blev dock lite annorlunda då vi inte skulle ha det i lodgen...
Istället slängde de in alla i helikoptern och flög upp oss till en halv om halvt snötäckt bergstopp!
Det var denna plats som fick sätta den avslutade punkten för uppstartnings dagarna. En väldigt fin och rörande punkt.
Sicket liv alltså. Detta var helt klart en dag som jag tog ett mentalt foto av och stoppade i fickan för sämre dagar.
Lisa.
2014-07-02
06:26:18
CMH Bobbie Burns
Första dagen på jobbet - allt har gått relativt smärtfritt så när som på några krockar med bordskanter.
Kollegiet för sommaren verkar vara klockrent, som förväntat efter vinters upplevelse!
Dagen har varit lång och informativ, det är mycket som ska in i huvudet under de första dagarna. Jag är väldigt tacksam att redan känna till själva basupplägget - sen har alla sina egna vägar och sätt att sköta detaljerna. Det som har tagits in idag känns positivt!
Och även runt denna lodge är miljön rätt fantastisk!
En lång dag är nu avklarad och det är hög tid att vila knopp och kropp.
Lisa.
2014-07-01
07:59:44
July 1st
Kanada firar nationaldag imorgon och det är min första dag på jobbet.
Jag firar detta med att baka en rabarberpaj till kanadensarna som bor i huset, samt påbörja en alkoholfri månad (ja pappa, jag kommer bli tvungen att neka även de dyra vinerna)! Med mig på tåget har jag en nyfunnen kollega samt en vän från i vintras som precis avklarat sin "vita månad". Den första augusti kommer jag att belöna mig själv med ett par nya solglasögon. Om detta löfte nu håller.
Så nu vet ni vad som händer på denna sida av Atlanten!
Idag har jag som utlovat firat min syster med en glass och en cykeltur.
Efter avslutad glass tog Genevieve och jag en tur i hennes bil, längs dammen till en klockren plats för att se solnedgången. Denna damm åkte jag förbi för att komma till lodgen under vintern. Rätt vackert!
Lisa
2014-07-01
01:07:39
Det är dags att gratulera
Idag, eller igår beroende på vart man bor, fyller min syster Sara år.
Tack för att du förgyller mina dagar
Lisa
Jag har firat henne med en glass och en cykeltur i solen.
Hipp hipp hurra! 🎉
Tack för att du förgyller mina dagar
Lisa
