2014-07-22
05:56:10
Rövardotter för en helg
Äntligen!! Sen jag för första gången såg Ronja Rövardotter har jag velat leva som hon gjorde - ute i det fria, utan uppkoppling, vid en eld som brinner hela dagarna.
Till min stora lycka fanns det gott om solmogna blåbär omkring mig!
Och eftersom Ronja åt på platta stenar när hon var ute i skogen skulle jag promt göra detsamma!
Flera av dom som var med hade hundar, och ni alla vet ju min stora kärlek till dessa pälsklädda varelser...
Senare på eftermiddagen anslöt ännu en grupp på sju personer (och tre hundar). Vi grillade en något stadigare middag och höll oss sedan runt elden hela kvällen. Jag hade fått en idé om att se solnedgången, en idé som höll mig uppe enda till 03.30 då jag insåg att stora moln hade smugit sig på och att solen inte skulle vara särskilt klar bakom dem.. Så jag kröp in i sovsäcken med ett leende på läpparna efter en dag full med skratt, prat, nya vetskaper och vänner.
Ronja.
I helgen fick jag chansen att smaka på en vardag ur Ronjas liv. Light versionen i alla fall.
Vi var en grupp på sju som i fredags kväll åkte ut till en strand vid namnet Pingston Creek. Efter några mil på väg och ytterligare några mil på gropig grusväg kom vi fram till den magiska platsen. Elden brann redan och ett par brassestolar var uppställda en bit ifrån. Där satt Justin och Scott som hade åkt ut tidigare under dagen för att reka platsen.
Klockan var strax efter åtta när vi kom dit så vi installerade våra tält en bit bort innan det blev för mörkt. När allt var på plats gjorde vi oss bekväma vid elden och bröjade grilla - med handen på hjärtat var det inte mycket annat än korv och marshmallows som grillades, dock inte tillsammans. Vi satt till långt in på småtimmarna och njöt av värmen och sprakandet från elden. Himlen var klar och det kändes som att alla universums stjärnor var rakt ovanför oss. Helt underbart vackert!
Jag vaknade lagom sent nästa dag (tog sovmorgon till tolv), de flesta var redan nere vid stranden. Med tandborste och tandkräms högst hugg tog jag en tur runt och hittade vattenfallet som några av de andra promenerat till kvällen innan. Det var dags att börja vildmarkslivet!
När jag kom ner till stranden var bara Susanne på plats (hon som hade lockat med mig på helgens äventyr), resten hade gått ut för att se vattenfallet från en annan vinkel.
En vana som jag börjat med här borta är att borsta tänderna innan frukost (det är så vi gör på jobbet), och då elden var igång började jag tillaga min frukost som fick bli ett par steka/brända ägg samt torkade kalkon skivor.
Dagen som gick bjöd på en del halvintensiva aktiviteter så som ett par turer i kanoten, hoppa från klippor och en simtur i det rätt kalla vattnet
Flera av dom som var med hade hundar, och ni alla vet ju min stora kärlek till dessa pälsklädda varelser...
Senare på eftermiddagen anslöt ännu en grupp på sju personer (och tre hundar). Vi grillade en något stadigare middag och höll oss sedan runt elden hela kvällen. Jag hade fått en idé om att se solnedgången, en idé som höll mig uppe enda till 03.30 då jag insåg att stora moln hade smugit sig på och att solen inte skulle vara särskilt klar bakom dem.. Så jag kröp in i sovsäcken med ett leende på läpparna efter en dag full med skratt, prat, nya vetskaper och vänner.
Söndagen började, trots allt, något tidigare än lördagen. Jag följde min morgonrutin innan jag anslöt till gruppen nere vid stranden. Vädret bjöd på sol och lättare regnskurar omvartannat, och det tog inte lång tid innan vi bestämde att det nog var bäst att plocka ner tälten innan de blev alltför blöta.
Det gjorde inte många knop denna dag då de flesta var både bakfulla och trötta sen förgående kväll, och redan vid 14 tyckte vi att det var dags att bege oss tillbaka till Revelstoke. Vi packade bilarna och började resan tillbaka till civilisationen.. Mitt liv i skogen var över för denna gång!
Ronja.
eller...nej,
Lisa.
2014-07-19
03:27:18
Äventyr på gång!
Klockan var knappt 15.00 när jag klev innanför dörren här hemma i Revelstoke. Nu tre timmar senare sitter jag på en ompackad väska, har precis hämtat upp min cykel och ska inom kort bege mig till byn för att handla nödvändigheter till helgens utflykt. 
Tanken var att jag skulle åka imorgon bitti men det blir sällan som planerat så kag åker redan ikväll!
Tanken var att jag skulle åka imorgon bitti men det blir sällan som planerat så kag åker redan ikväll!
Som någon artist sjöng för länge sen - ain't no rest for the wicked.
Dagen i sig har varit full fart framåt, vaknade 05.45 (trekvart innan planerat), packa ur mig ur mitt rum, tog mig upp till köket där de flesta av mina med arbetare var antingen fnissiga eller knäpptysta (beroende av nivån på bakfylla). Även arbetet satte igång tidigare än schemalagt och vi kan kort och gott säga att jag har städat mig svettig i tre timmar non-stop.
Klockan 12.00 var vi fyra glada vänner som lämnade lodgen för denna gång.
Nu är det dags för nya äventyr! Ses snart,
Lisa.
2014-07-18
01:05:35
Uppskattning
Roligt att se att fler vekar ha hittat hit nu - tack mamma!
Första etappen, nedför är också en lutning!
Ett par timmar senare stannade vi vid denna ström för att fylla på energi förrådet och kyla ner toppar och tår.
Glaciär vatten är aldrig särskilt varmt så det var ingen av oss som vågade sig på ett ordentligt dopp!
På med skorna och vi fortsatte utför längsmed strömmen...
..som övergick till ett ganska rejält vattenfall!
Vår guide Paul i i täten med stora kliv, strax efter en gäst samt vår massör Dax (att vara två från personalstyrkan gör det alltid lite roligare).
Efter 5 timmars vandring och en rejäl stigning uppför nådde vi vårt mål - Syncline pass!
Dagarna här uppe på jobbet går farligt snabbt. Idag är det min sista heldag för denna tur, om knappt 24 timmar är jag på väg tillbaka till Revelstoke efter 18 dagars frånvaro. Ser fram emot att komma hem, träffa vännerna där och få komma ut lite mer på nya hojen.
Jag ser på morgondagen med skräckblandad förtjusning. Det kommer att bli hektiskt som tusan (det är alltid lire värre bär man själv ska åka eftersom rummet ska vara redo för inkommande personal), samtidigt som jag vet att när klockan slår 12.00 kan jag släppa allt och gå på "semester".
Idag är inte heller helt enkel, intensiv morgon, följt av en utrbliven rast innan radio samtidigt som vår matleverans kommer och sen kanske jag får en rast 16.30-18.00 då jag ska städa mitt rum och packa väskorna.
Men istället för att besvära er mer med detta ska ni få höra om gårdagen...
Jag fick återigen smaka på friheten och flyga ut på vandring med en av grupperna. Vandringen var inte särskilt lång, 12km, men det var varmt och hela tiden i lutande riktning. Våra guider, Paul och Sue, kan sin natur och vi fick lära oss en hel del om den och om björnar (som är Pauls stora intresse).
Bland annat att isbjörnen härstammar från grizzlybjörnen, som bestämde sig för att slå läger i snöriket vilket i som tur ledde till att den bytte färg på pälsen samt utvecklade en annan kroppsbyggnad för att anpassa sig till sin nya miljö. Det är som att vara tillbaka på dagis och Skogsmulles lektioner - fast 20 år senare.
..som övergick till ett ganska rejält vattenfall!
Efter en tid i skog och myggsvärmar möttes vi av denna utsikt och jag fick direkt en känsla av att ett modern Sound of Music skulle kunna utspelas här.
Vår guide Paul i i täten med stora kliv, strax efter en gäst samt vår massör Dax (att vara två från personalstyrkan gör det alltid lite roligare).
Efter 5 timmars vandring och en rejäl stigning uppför nådde vi vårt mål - Syncline pass!
Det var nu hög tid att ta av mina genomblöta skor och lufta fötterna på det varma berget. Inte långt senare dök helikoptern upp och flög oss hem.
Lisa.
2014-07-14
08:13:23
Vaddå Anticimex?
Det är söndag kväll och lodgen är tom på folk så när som på 13 anställda, inkluderat mig själv. Vi har varit tvungna att stänga ner ett par dagar på grund av att vi hade en otrevlig magsjuka som spred sig bland personalen. Lyckligtvis klarade jag mig helt undan! Men detta har inneburit att vi istället har lagt flera timmar på att desinficera hela lodgen som består av 22 gästrum, fyra tvättstugor, en lobby, två kontor, ett gym, 21 personalrum, en matsal, ett stort kök, vardagsrum, spa samt fyra trappuppgångar. Allt ska rengöras från golv till tak, allt från stora madrasser till minsta sked ska tvättas - även det som varit rent sen innan. Japp, jag kommer att drömma om rengöringsmedel i natt! Vi har blivit utrustade med munskydd, handskar, skoskydd, ögonskydd ja till och med heltäckande skyddsdräkter.
Det har varit full rulle under dagarna, men vi har fått sovmorgon samt lugna kvällar, både denna och förgåede kväll har kurat ihop oss i sofforna och kollat på film.
I stort sett är all städning klar, det sista som ska göras innan nästa grupp anländer (den 15e) är att bädda sängar och ställa iordning allt som ligger utspritt. Håller tummarna för att allt blir klart tidigt imorgon!
Det är dags att släcka lyset här, morgondagen kommer att inledas med en löptur kl 07.30.
God natt!
2014-07-10
00:20:00
Uppdateringen pt 2
De första dagarna rullade på utan några större konstigheter. Förmiddagarna och kvällarna har det vi jobbat, och ubde våra raster har bland annat sprungit, höghöjdsklättrat, klättrat inomhus och solat.
Nu på plats förstår jag bättre att det här med heli Hiking inte bara innebär att de vandrar omkring planlöst på berget.
Självklart är vi alltid säkrade i sele och linor, hjälm är obligatoriskt även här.
Denna utsikt fick vi avnjuta ikapp med våra packade lunch påsar.. För dom som ville (och hade badkläder med sig...) fanns det möjlighet att hoppa i plurret. Snacka om att det lockade!
Naturen på dessa höjder är minst sagt makalös! Det strömmar ner vatten från glaciären, vi vandrar genom oaser med grönskande skog, klättrar uppför bergsvägar och har hela tiden en snöbeklädd bergstopp i sikte.
Efter ännu några hundra meter uppför kom vi fram till glaciären. Som ett par gånger gav ifrån sig åskliknande dån då den säckade ihop.
Däremot var gårdagen rätt speciell för mig då jag fick den stora äran att följa med en av våra grupper ut och hajka. "Conrad Glacier" stod på deras schema, vilket innebär vandring och klättring omvartannat upp till en glaciär, detta är en stigning från ca 1500m till 2200m (ska dubbelkolla siffrorna)! Vi flög ut kl 09.00 och kom hem 17.30, vi pausade ett par gånger under vandringen för lunch, bad och möte med bergsgetter.
Nu på plats förstår jag bättre att det här med heli Hiking inte bara innebär att de vandrar omkring planlöst på berget.
Denna färd bjöd på allt - balansera över forsar, klättra bakom vattenfall, samt både vandring och klättring i såväl vertikalt som horisontellt läge.
Självklart är vi alltid säkrade i sele och linor, hjälm är obligatoriskt även här.
Denna utsikt fick vi avnjuta ikapp med våra packade lunch påsar.. För dom som ville (och hade badkläder med sig...) fanns det möjlighet att hoppa i plurret. Snacka om att det lockade!
Efter att alla hade ätit, torkat och kissat begav vi oss uppåt igen. "Time to get vertical!" som vår ena guide uttryckte sig.
Naturen på dessa höjder är minst sagt makalös! Det strömmar ner vatten från glaciären, vi vandrar genom oaser med grönskande skog, klättrar uppför bergsvägar och har hela tiden en snöbeklädd bergstopp i sikte.
Efter ännu några hundra meter uppför kom vi fram till glaciären. Som ett par gånger gav ifrån sig åskliknande dån då den säckade ihop.
Sista klättringen innan vi nådde målet!
Äntligen uppe! Glad och väldigt nöjd med min första vandring någonsin.
Och uppe på toppen stod vår lift hem och väntade snällt.
Lisa - toppturaren!
2014-07-09
22:38:55
Uppdatering pt 1
Nu var det visst ett tag sen ni fick något nytt från mig. Mycket har hänt men jag ska försöka fatta mig kort. Någorlunda kort.
Istället slängde de in alla i helikoptern och flög upp oss till en halv om halvt snötäckt bergstopp!
Sicket liv alltså. Detta var helt klart en dag som jag tog ett mentalt foto av och stoppade i fickan för sämre dagar.
Vi har redan avverkat den första skaran gäster och tagit emot grupp nr 2.
Dagen innan de första gästerna kom hit fick vi "inomhus personal" turen att testa på höghöjdsbanan som är uppsatt här i skogen intill.
Banan sitter ca 20-30m upp i luften. Alla klättrar med hjälm på huvudet, sele runt midjan och två stycken remmar som är kopplade mellan selen och banans vajrar.
Jag kände mig rätt skakig i början men efter en stund känns allt mer säkert och det är riktigt kul att klättra omkring där uppe!
Vi höll på i ca 2-3 timmar innan de firade ner oss på marken igen och vi fick knata hem.
Samma kväll reser sig vår area manager upp under middagen och tackar för dessa dagar och påminner oss samtidigt om att vi ännu ett möte. Detta möte blev dock lite annorlunda då vi inte skulle ha det i lodgen...
Istället slängde de in alla i helikoptern och flög upp oss till en halv om halvt snötäckt bergstopp!
Det var denna plats som fick sätta den avslutade punkten för uppstartnings dagarna. En väldigt fin och rörande punkt.
Sicket liv alltså. Detta var helt klart en dag som jag tog ett mentalt foto av och stoppade i fickan för sämre dagar.
Lisa.
2014-07-02
06:26:18
CMH Bobbie Burns
Första dagen på jobbet - allt har gått relativt smärtfritt så när som på några krockar med bordskanter.
Kollegiet för sommaren verkar vara klockrent, som förväntat efter vinters upplevelse!
Dagen har varit lång och informativ, det är mycket som ska in i huvudet under de första dagarna. Jag är väldigt tacksam att redan känna till själva basupplägget - sen har alla sina egna vägar och sätt att sköta detaljerna. Det som har tagits in idag känns positivt!
Och även runt denna lodge är miljön rätt fantastisk!
En lång dag är nu avklarad och det är hög tid att vila knopp och kropp.
Lisa.
2014-07-01
07:59:44
July 1st
Kanada firar nationaldag imorgon och det är min första dag på jobbet.
Jag firar detta med att baka en rabarberpaj till kanadensarna som bor i huset, samt påbörja en alkoholfri månad (ja pappa, jag kommer bli tvungen att neka även de dyra vinerna)! Med mig på tåget har jag en nyfunnen kollega samt en vän från i vintras som precis avklarat sin "vita månad". Den första augusti kommer jag att belöna mig själv med ett par nya solglasögon. Om detta löfte nu håller.
Så nu vet ni vad som händer på denna sida av Atlanten!
Idag har jag som utlovat firat min syster med en glass och en cykeltur.
Efter avslutad glass tog Genevieve och jag en tur i hennes bil, längs dammen till en klockren plats för att se solnedgången. Denna damm åkte jag förbi för att komma till lodgen under vintern. Rätt vackert!
Lisa
2014-07-01
01:07:39
Det är dags att gratulera
Idag, eller igår beroende på vart man bor, fyller min syster Sara år.
Tack för att du förgyller mina dagar
Lisa
Jag har firat henne med en glass och en cykeltur i solen.
Hipp hipp hurra! 🎉
Tack för att du förgyller mina dagar
Lisa
2014-06-30
03:42:55
90km cykelsmak i rumpan
En vecka har gått och jag har hunnit bo in mig riktigt väl i både huset och byn. Har tagit mig ut på ett par cykelturer och jag måste erkänna att miljön här är rätt oslagbar!
Detta är resterna från en lavin som gick i vintras. Ingen blev skadad, men det tog med sig en del träd och missade ett par hus ca 60m bort.
Denna morgon satt jag återigen på sadeln, men denna gång på en cykel som är av lite annan modell. En kollega från jobbet ska sälja en "gammal" landsvägcykel, samt ett par tillhörande skor. Vi tog en tur tillsammans och det är rätt stor skillnad på cykel och cykel. Denna gick helt klart bättre på asfalterat underlag än den jag suttit på tidigare.
Detta är resterna från en lavin som gick i vintras. Ingen blev skadad, men det tog med sig en del träd och missade ett par hus ca 60m bort.
Vattnet som forsar ner kommer från glaciärerna och är absolut iskallt!
Jag vände och cyklade tillbaka hem när jag fotat klart kring lavinen, då hade jag cyklat ca 15km.
Solen var på väg ner när jag vände, det var en nedgång som fick mig att tappa andan....
Denna morgon satt jag återigen på sadeln, men denna gång på en cykel som är av lite annan modell. En kollega från jobbet ska sälja en "gammal" landsvägcykel, samt ett par tillhörande skor. Vi tog en tur tillsammans och det är rätt stor skillnad på cykel och cykel. Denna gick helt klart bättre på asfalterat underlag än den jag suttit på tidigare.
Ikväll har jag några vänner som kommer över på grillmiddag, så gräsmattan är klippt och huset är nu helt undersökt efter jakten på utemöbler..
Jag kommer att åka upp till jobbet antingen imorgon eftermiddag eller tisdag morgon. Det återstår att se vad vår chef säger då det körs lastbilar på vägen upp till lodgen, och det gäller att de är förvarnade när annan trafik kommer att gå där.
Lisa
2014-06-28
01:34:38
Bland berg och dalar
Jag sitter hemma vid köksbordet, en kopp kaffe på min högra sida, en skål med yoghurt på min vänstra. Det har regnat till och från under morgonen så mesta dels av dagen har spenderarts inhomhus.
Denna fredag började med crêpesbrunch hemma hos en av mina vänner, vi var tre stycken i köket som samtidigt gjorde i ordning olika fyllnader, röror och pannkakor. En salt och en söt kombo trollades fram - och våra två gäster blev vädigt nöjda med restultatet!
Inte långt senare satt jag återigen ner med en kopp i handen, denna gång på lokal och med annat sällskap.
Min vän rumskompis från i vintras, Genevieve, är kvar i Revelstoke och är ledig från båda sina jobb idag.
Vi snackade på ett ganska bra tag om vad som händer i livet just nu, tiden som har varit och tiden som kommer.
Just när vi skulle bege oss av föll de första regndropparna till marken... Perfekt..
Jag gav mig upp på cykeln och trampade hem i ett allt mer tilltagande regnfall. Fördelen med att bo i en småstad är att du hinner en bra bit på ganska kort tid, så jag lyckades komma innanför dörrarna innan de riktigt stora dropparna börjde falla.
Idag har jag inte knäppt så många bilder, men istället kan jag bjuda på det som hunnit upplevas fram tills idag;
Sista fotot här är från min bakgård. Kan bli rätt hemtrevligt så snart jag får styr på oasen med ogräs!
Lisa
2014-06-22
11:33:00
Så var jag på väg igen!
Den första maj landade jag på svensk mark, drygt en och en halv månad senare är det dags för mig att återvända till landet i väst.
I skrivande stund sitter jag i Köpenhamn och väntar på anslutande flyg till Toronto. Köpenhamn har lyckats fixa en rätt trevlig flygplats, men det är rätt stort!
Dagens vitaminboost fick jag i mig tidigare imorse tack vare killarna på Joe & the Juice. Där satt jag ett ganska bra tag och tittade på andra resenärer som rörde dig kors och tvärs över omtådet.
Jag ser verkligen fram emot att komma tillbaka till Revelstoke, till vännerna och jobbet.
För er som inte resan vet har jag både boende och jobb som väntar på andra sidan Atlanten. Jag kommer att fortsätta jobba inom CMH, men på en annan lodge, Bobbie Burns, den enda som är öppen för sommargäster.
Boende har löst sig i Revelstoke tack vare min förra manager!
Det är snart dags att boarda och sist men inte minst vill jag rikta ett stort tack min mor och far som (något motvilligt) har hjälpt mig att ta mig tillbaka till landet i väst!
Lisa
2014-04-24
01:42:47
Road trip!
Åkte iväg på road trip i några dagar, i sällskap med Lynnea som är en av många fina kollegor från CMH.
Här är resultatet av tre dagars utflykt, då vi hann besöka tre andra skidorter, bo i hennes stuga som ligger mitt ute i ingenstans, träffa några av hennes vänner samt köra otaliga mil av kanadensiska vägar som bjöd på fantastika vyer! Se och njut
Lisa
2014-04-07
21:44:56
Vår i vinterlandet!
Det märks att våren är på väg, inte minst på sociala medier. Men även här har våren börjat teckna sig i vinterlandskapet, snön smälter från träden, solen lyser längre och en våg av trötthet har slagit över oss alla.
Tack och lov har vår ena pilot tagit med sin hund upp hit, vilken får vem som helst att le!
Sofia är redan klar för i vinter och är redan nu packad och klar att resa över Atlanten. Jag har så mycket att tacka henne för denna vinter, hon har varit den bästa vännen att ha! Och kommer säkert att fortsätta vara.
Själv kommer jag inte hem förrän den 1a maj, fast jag antar att tiden kommer gå i en rasande fart sista tiden. Jag har redan börjat tänka på vinter. Vart jag ska, vad jag ska göra och hur jag ska göra det bättre än denna vinter!
Hoppas att alla där hemma mår bra. Vi ses snart!!
Lisa
2014-03-25
03:08:27
24 mars 2014
Det är vår i Revelstoke! Det är soligt, det är slush i backarna och det står en grill på var mans uteplats. Jag letar flygbiljetter för att åka hem om en dryg månad, andra fasar för att de lämnar byn om en vecka. Det känns konstigt att Revelstoke kommer hinna tömmas på vänner under de två veckor som jag kommer att vara på jobbet i nästa vända..
Idag var jag uppe och lekte med några av tjejerna från tiotuttar.se. Ett gäng glada tjejer med huvudet på skaft och ett sinne för humor.
Solnedgång vid lodgen.
Rätt bra med spår!
Jag längst till höger tillsammans med några schweisiska gäster.
Kram
2014-03-03
03:02:13
Sju anledningar att inte längta till sommaren
2014-02-14
07:12:20
Jag tror inte att ni förstår...
..hur glad man kan bli av 86cm snö, vänner och mjölksyra!
Vädergudarna har lyssnat på våra böner och det snöar som om det inte finns något slut.
Om det är sant som de säger att man får mask i magen av att äta snö, så har jag vid det här laget lyckads odla en hel del mask!
De tråkiga nyheterna är att en av mina vänner krashade rejält igår och bröt lårbenet... Så dessvärre är denna vinter över för hennes del.. Tycker riktigt synd om henne, och hon hade dessutom
anmält sig till en tävling i Tahoe nästa vecka. Om hon blir kvar här eller inte verkar osäkert, självklart vill vi alla att hon stannar!
Peppar peppar så har ingen annan jag känner råkat illa ut, och jag kommer ta det ännu lugnare på berget efter denna incident.
På lördag åker jag tillbaka till jobbet, även denna lediga vecka har sprungit om mig och jag är inte ens i närheten av en planering för sommaren.. Det börjar helt klart bli kort om tid!
Lisa.
2014-02-11
06:11:00
SNÖ
Det är fortfarande kallt som tusan, men vad gör det när allt runtomkring kläs i vitt och leenden?!
Igår fyllde en av mina kollegor år, så jag och några vänner överraskade henne med ballonger och paket på en av barerna. Lyckligtvis slutade kvällen tidigt, så när jag tittade ut genom fönstret imorse tog det inte lång tid innan kläderna var på och jag var på väg till bussen med Sofia och Johan i släptåg. Är grymt glad för Johans skull eftersom han åker hem om en vecka och har än så länge inte åkt annat än pist och jobbar på solbrännan. Sen i lördags har han inte pratat om annat än bristen på snö, så vad är bättre än att få en rejäl dos med snö innan man återvänder till ett grått och regningt Stockholm.
Appropå återvändo har jag inte kommit särskilt långt i mina planer för sommaren.. Något som jag måste börja tänka på denna vecka eftersom dagarna på lodgen inte ger mycket utrymme för att sitta ner och planera sin framtid, och nästa gång jag är tillbaka till denna stillsamma lägenhet och livsstil är det redan mars!
Lisa.
2014-02-09
06:09:00
Bildboom!
CMH Adamants
Fick med oss "färsk" glaciäris hem i måndags
2014-02-09
06:05:00
Ljudet av helikopterpropellrar
..är numera ett ljud som indikerar på at jag är "hemma". Jag är alltså tillbaka på lodgen efter en kort men intensiv veka i Revelstoke. Det har gått ett bra tag sen jag hörde av mig sist så jag ska fatta mig kort med uppdateringen.
Efter en lång dag på Kelownas flygplats landade jag i ett grått Stockholm, knappt 48 timmar senare var jag tillbaka på Arlanda för att åka söder ut med familjen. Sydafrika väntade snällt på oss med sköna(?) 30 grader, trevliga människor, god mat, gott vin, häftiga upplevelser, vackra miljöer och en helhäftig safari. Definitivt ett land om jag vill besöka igen. Tiden med familjen var helt klart uppskattad och jag är innerligt tacksam för denna resa!
Drygt två och en halv vecka senare var vi tillbaka i ett lika grått Sverige som vi lämnat i december 2013 - vi hade däremot fått en mycket trevligare färg i skinnet!
Även detta besök i Stockholm blev kortvarigt, dock hann jag med att både tvätta, träffa vänner, packa om och införskaffa en ny och förhoppningsvis mer stötsäker telefon.
Den 9e januari satt jag återigen på Arlanda på väg tillbaka till Kanada, jag räknade på mina flighter och insåg att jag redan varit uppe i luften 13 gånger (borträknat mitt handfulla antal helikopterturer) sen den 29e november, och då återstod fortfarande tre flighter.
Jag hade cirka ett dygn i Revelstoke innan det begav sig upp till jobbet igen, där lika många som var glada att se mig var avunsjuka på min färg. Tack solen i Sydafrika! Veckan på lodgen blev minst sagt intensiv. Ett hus fullt med gäster och kunskaper som knappt hunnit sätta sig sen sist gav mig en rejäl skjuts och jag jobbade mig svettig varje dag. Kvällarna var tacksamt desto lugnare. Tyvärr låg vi lite efter i planeringen under början av vecka så först på torsdagen fick jag också ta mig upp på berget med ett gäng fantastiska kollegor (allt detta kommer i en fotad uppdatering inom..kort). Jag hade tur och fick åka ut med en grupp gäster redan på fredagen igen! En grupp med riktigt bra skidåkare så det gällade att stå på benen, och när vi kom hem igen fick jag glatt höra att min åkning hade överträffat deras förväntningar. Hah!
Det var återigen lördag och dags att byta gäster och några ur personalstyrkan. Lördagar är kortsagt en dag som alla fasar för.. Och på grund av molntäcket var det svårt för helikoptrarna att lyfta och flyga ut med gästerna, så de fick snällt vänta i allrummet medans vi sprang benen av oss för att hinna bädda om sängar samt superstäda alla badrum. Sen vi fick snällt vänta på at kunna ge oss av, vilket även det tog sin lilla tid. Att vi dessutom mötte sju älgar på vägen till parkeringen gjorde ju inte resan mindre smärtfri. Då vi numera inte blir fluga till och från lodgen tar vi vägen ner i Haggi, en mindre pistmaskin av det svensk/norska märket Hägglunds.
Klockan 18 på kvällen blev jag avsläppt utanför min lägenhet i Revelstoke där Sofia väntade. Våra andra vänner, G (Genevive) och Hannah var på respektives jobb. Vi unnade oss en prisvärd sushi till middag eftersom båda var på tok för trötta efter en lång arbetsdag för att ha någon inspiration till hemlagad middag.
Väl hemma igen stupade Sofia i säng, jag höll mig vaken en stund till för att vänta på min vän Johan som skulle komma till Revelstoke samma kväll. Han kom fram kring midnatt och inte långt senare stupade även jag ner i min säng. Gott!
Ingen av oss ställde någon väckning till söndagen vilket resulterade i en segstartad morgon och en rundtur i stan.
Måndagen bjöd på solskens åkning och värkande ben, tisdagen likaså bortsett från att Johan lyckades åka sönder sin ena bindning så även onsdagen spenderades i stan med en rad olika stopp - såsom mataffären, banken, gymmet med flera. På torsdag var det dags att ge sig upp på berget igen, dessvärre bjuder vädret på mer sol än vanligt just nu. Alla går runt och ber efter mer snö! Ni kanske tycker att det låter konstigt, men en vecka med sol här är inte uppskattat.... Inte denna tid på året i alla fall. Och inte heller fredagen kom med någon snö..
Lördagen, idag alltså, startade tidigt med uppgång 05.15 för att åka till jobbet. Med ett stopp på Gothics, en närliggande lodge där jag och Kat fick hålla till ett tag i väntat på matleveransen som skulle både dit och sen upp med oss hit till Adamants. Jag kan bara säga att hela kroppen värker efter en veckas åkning samt dubbla på- och avladdningar av den matleverans som kommer en gång i veckan. Maten räcker för att fylla över 50 hungriga magar fyra gånger om dagen varje vecka, så det är minst sagt mycket mat vid varje leverans..
Klockan är 17.50 och det är hög tid för mig att duscha och byta om till kvällens middag - lyckligtvis ska jag hjälpa till i köket så jag behöver inte vara påklistrat trevlig inför gästerna!!
Ovanstående text skrev jag för ca vå veckor sedan... Någonting oväntat hände och jag har inte kunnat göra något förrän nu - när jag är tillbaka i Revelstoke.
De två veckorna rusade förbi med några riktitgt bra heli ski turer och massa skratt med kollegorna.
Väl hemma igen har jag och Sofia räknat lite och inser att vi bara har tre omgångar kvar på respektive lodge. Sen är det redan slut!! Allt svishar förbi med en hejdlös fart... Lika snabbt trängde sig ångesten på när vi båda började kolla flyg hem...
